Kokta bruna bönor var ett måste på det östgötska julbordet var man än befann sig i landskapet. På julaftonen serverades bönorna till den nykokta varma julskinkan och de likaledes varma, kokta revebensspjällen.
Kokta bruna bönor var ett måste på det östgötska julbordet var man än befann sig i landskapet. På julaftonen serverades bönorna till den nykokta varma julskinkan och de likaledes varma, kokta revebensspjällen.
Receptet kommer från Lena Karlström, Spinkenäs, Skällviks socken, Söderköping.
Hos rättaren Johan Hellström på Björnsnäs gård i Kvillinge socken, Bråbo härad kokar bondhustrun Anna slätgröt till kvällsmat för 9 personer fredagen den 10 augusti år 1900.
Det här receptet kommer från lantbrukaren Oskar Jonson i Örninge gård i Kuddby år 1907.
Receptet är upptecknat på Marby gård utanför Norrköping år 1901.
Råriven potatis, mjölk och mjöl – men inget ägg – är det i den östgötska raggmunken, som ogifta hemmansdottern Märta Svensson på Tjärholm i S:t Anna gör den i juli år 1903.
Recept efter Hilma Hansson, Njölhults gård i Horn förmedlat av svärdottern Karin Hansson i Njölhult.
Rotmos med fläsk är välkänd husmanskost. En östgötsk variant på temat är ”stönja”.
Stuvade ärter gjordes ofta stabbiga och tjocka för att ge god mättnadskänsla. De kokades ofta av torkade grönärter och serverades till stekt fläsk och salt sill.
Recept efter JA Lundell: Uppsatser från Fackskolan i Uppsala, ULMA.
Receptet kommer från Olga Andersson, Granby, Vadstena.
Mejl: info@ostgotamat.se
Postadress:
Östgötamat ekonomisk förening
Klustervägen 11
585 76 Vreta Kloster
Org.nr: 769605-3698
Bg.nr: 5257-0389