Kategori: Huvudrätt

Detta recept på blodplättarna innehåller öl. På en del håll i Östergötland är det vanligt att göra blodplättarna med mjölk istället för öl.

Ur Nils Keyland: Svensk allmogekost, 1919, receptet meddelat av Augusta Berger, Hagaryd, norra Östergötland.

”Gubbaknös”, en ”tarflig äggröra med stekt fläsk” som den serveras på Grönhögs grenadiertorp i Furingstads socken år 1903.

Hos torparen Samuel Andersson i torpet Backen under Tångarps gård i Asby med sju personer i familjen består vardagskosten som hos alla andra i trakten av salt sill, salt fläsk, grovt bröd och rågmjölsgröt. Stekta morotsbullar blev en omtyckt rätt som lagades till när det någon gång ställdes till med kalas.

Ångkokt strömming är en östgötsk variant på lertallrikasill. Enkel och diskbesparande, potatis och strömming anrättas i samma gryta. I brist på saltströmming: salta färska strömmingsfiléer och låt dem dra till sig sältan minst en halvtimma. Hela strömmingar som varvas med grovsalt och får stå kallt över en natt blir dock mera likt gammaldags saltströmming.

Även kallat kläsost eller brynost. Receptet upptecknades den 14 augusti 1908 hos torparefamiljen Adolf Andersson i Björsäter.

Sluring, bataljonsvälling eller tisdagssoppa. Kärt barn har många namn, brukar man säga och korngrynssoppa med rotsaker som benämningarna syftar på var en vanlig vardagsrätt i arbetarhemmen i Norrköping, liksom på andra håll i landskapet.

I ärtlandet Östergötland är det naturligt att ärter flitigt används till kosten. Stuvade grönärter eller gula ärter till stekt fläsk eller spicken sill var en vanlig rätt både hos bönder, torpare och statarfamiljer.

Recept från Birgit Varverud, Motala. Som barn minns hon att det alltid var korngryn i nässelkålen, en efterlängtad vårprimör. Senare har korngrynen bytts ut mot risgryn och efter det receptet lagas soppan än idag.

Med körvel och gräslök som krydda kokar Hagdahl sin nässelkål precis som Linné påpekade redan under sin resa genom Östergötland på 1700-talet.